Måndag, måndag
Åter igen, snacka om att veckan typ sprang iväg för fort. Men den har ändå varit bra!
Kursen hade sin sista dag igår, så Åsa åkte hem med sin Birk. Hästen kommer troligtvis tillbaka till våren igen då Åsa ska ha bäbis.
Igå eftermiddag var en riktigt seg eftermiddag må jag säga. Mockade det sista och bara ick runt och pulade tills det kulle komma ös-regn tydligen. Sprang in och plockade in pollarna som endast hade flugtäcken på sig. Men klockan var dock närmre kvällen ändå. Tanken var igår att jag skulle lagt mig tidigt, men blev inte så. Blev att jag fastnade i telefon. Sedan blev det en hel del prat och poff så var klockan inte.att-gå-och-lägga-sig-tidigt! Sedan fattar inte jag en sak. Varför ringer folk mitt i natten??? Då dom vet att man ligger och sover?!? Dessutom så¨kan jag inte svara inne på mitt rum då mina ytterväggar är gråstenslada vilket gör att min mottagning på telefonen är nästintill på noll! Men jag vet man fortsätter ringa 3 ggr till så att man telefon ska plinga och plonga! Jag har alltid telefonen på, så att jag alltid kan bli nådd. Men personen i fråga vet att jag ligger och sover vid den tiden eller är inne på rummet. För det andra så tror jag inte det var en panikläge.
Vad ska då ske idag? Jo vi har en del hästar som ska ridas. Chiron ska dock inte ridas på banan idag. Har varit två dagar hårt hårt arbete för honom där uppe så idag blir det skogen istället. Finns en del saker jag tänker på när jag rider. För att nå utveckling så måste man kräva lite mer utav hästen, den stunden du kräver mer av hästen kommer den bli spänd. Dels för att den inte förstår och dels för att de muskler som måste användas för den rörelsen eller förbättring utav rörelsen inte är tillräckligt stark och spänner sig då för att orka. Det kan vi kalla för att hästen bli lite stressad. Man kan vara där en liten stund men man får inte kräva för mycket på en gång då hamnar hästen i en så kallad panikstress och då är den inte motaglig för information och blir då psykist stressad. Så man får väga över där, det som kallas ryttar kännsla. Sedan finns det ett komfortläge där man måste åtevända. Komfortläget är där man inte behöver göra så mycket, livet känns lätt och hästen lullar på. Allt känns bra och ryttare samt häst har självförtroende. Då kan dom även vara pysiskt som fysiskt avslappnade. Så att gå tillbaka till komfort är vad jag ska göra idag. Han måste fortsätta vara positiv till arbetet jag vill att han ska utföra. Och spänning kan komma om man hela tiden ska rida maximalt på honom hela tiden, då är det hårt jobb som endast förv'ntas av honom från hans sida. Så viktigt med varierat arbete och inte maximera oxh stressa hela tiden. Så idag ska jag och min prins ut i skogen!
Timmie
Är så glad att jag får rida hästen!
