Ha det guld vännen!
För ett par dagar sedan så tog ett 14 årig vänskap slut.
Min lilla kille finns inte längre i sin box och muttrar när man kommer hem, eller plockar gröna stån i hagen med vinden i manen och man bara vill krama den lilla björnen.
Han var den som väkte det äkta intreset för hästar och jag kommer ihåg dagen han kom som om det vore igår. Så många gånger jag trillat av, så många gånger jag har gråtit och så många gånger jag har skrattat under tiden med lill killen har jag nog inte gjort med någon annat djur. När jag var liten så gav han mig så mycket denlilla skrutten.
Ha det bra vännen, vi ses......
Jag fick veta när jag var hemma i påsk att Rufus inte mådde bra. Det kommer att kännas konstigt att inte Rufus är i stallet när man hälsar på. Han ska liksom vara där. Och jag håller med dig om att det finns m-å-n-g-a skojiga minnen med dig och Rufus :) Tårar kommer så småningom att bli till leenden när saknaden gör lite mindre ont.
Många kramar kusinen
Och du - blogga ska vara skoj, så fort det blir ett måste är det dags att ta en paus :)
Kramizz
Jag vet hur det känns.men han har det bra nu!
