Dressyrkillen

I alla fall i morse när jag vaknade, när jag sa de första orden lät som en gamal moped drog igång nere i halsen. Men efter lite te och en mugg kaffe så så försvann det. Men jag väntar fortfarande om förskylningen ska bryta ut eller om den funderar på att försvinna snart. Denna väntan är nästan jobbigare än att vara dålig i ett par dagar!

Jag började med att rida ut när jag började med hästarna. och Den hästenb jag red ut på blir lite dum, den vill inte lämna gården, utan börjar resa sig på bakbenen och sparka backut och kasstar sig. Försöker helt enkelt få av ryttaren. Men idag så ville han trava från gården och ville verkligen komma ut i skogen. Vilket givetvis var en lättand för min del. Han har fattat poängen. Inte lönt att börja bråka och bli farligt dum, utan det är nog skönare att komma ut och vara ute i skogen!!

Men nu ska jag ner till stallet för att ta dom två sista hästarna och släppa ut fler pollar i hagen!!

Hörs senare vänner!!