Dressyrkillen

                                          

Jag kan tycka det är väldigt lustigt med en sak. Det finns så många som vill arbeta med hästar, dom vill utveckla sin ridning och arbeta i stall där det gärna är på en supermodern och fin anläggning med massor av hästar. Men det är väldigt väldigt få som tar jobbet för vad det är.

Jag har varit med om människor som arbetar som hästskötare i stallar där dom slarvar med fodringen t.e.x om det är två hästar som ska ha 1kilo kraft foder var så delar personen 1 kilo krafftofoder på båda hästarna för man inte orkar ta en skopa till. Eller när stallägaren är borta så borstars inte hästarna, stallet blir knappt sopat och i vissa fall har jag varit med om att hästarna kanppt får komma ut i hagen! Jag har verkligen svårt att förstå detta. Varför i hela fridens namn ska man då jobba med hästar för? Det har nog knappst undgått någon att det är massor av jobb att jobba med hästar och det blir en livsstil. Om man nu väljer att arbeta med hästar så måste man verkligen vara medveten om hur mycket jobb det kräver. Nu säger jag inte att man inte kan ha ett "normalt" liv också, för det gör det men det är fortfarande mycket jobb.

Det är likadant med personer som arbetar hos någon och som vill rida och dessutom får rida. Men gör det inte. Vad händer där kan jag tänka. Om stallägaren åker bort på tävling eller dylikt och hästskötaren/beridaren får i uppgift om att motionera hästarna. När stallägaren kommer tillbaka så är det inte en enda häst som blivit riden eller longerad. Varför? var det inte det man ville? Skulle det vara som så att man tycker någon häst är obehaglig att rida eller något liknande så får man kanske göra något annat med den i stället där man känner sig säkrare i stället för att skita i det och sedan säga "alla hästarna har gått, och det gck kanonbra med allihopa" Det tycker jag är det fulaste man kan göra. Tänk bara i säkerhetssynpunkt. Hästarna har inte gått på kanske 3dagar och är vana att jobba dagligen, kan lätt få överksottsenergi. Om då ryttare hoppar upp och tror att hästarna har gått som hästskötaren har sagt så tar ju ryttaren oftast det för givet att det faktiskt är så, men när personen hoppar upp så får han/hon sig en trevlig överaskning av kanske bockande hästar som är som duracellkaniner.

Men det som jag kan bli så förundrad över är att en del säger att "det är detta jag vill jobba med. jag vill rida och arbeta i stall, kan inte tänke mig något annat" och sedan inte gör det ändå och slarvar något enormt med arbetet. Varför? Jag har verkligen så svårt att förstå det. Varför jobba med något som man ändå tycker är jobbigt? Jag kan till fullo förstå att man kan tappa gnistan och motivationen. Men, det är inte godkänt för slarv med hästarna över huvudtaget. Inte i min värld i alla fall. Om man nu skulle känna sig deppig så måste man prata med den man är hos så man kan göra något åt det. Eller så kanske man borde fundera på sitt val av yrke!

Vad tycker ni?